slutrapport
Slutrapport
Projekt: Brobygget
Projekttagare: Evelina
Uppdragsgivare: Arvika kommun
- Bakgrund och motiv
Perryön som ligger i Jössesjön har blivit en mycket omtyckt plats att besöka och när antalet fritidsbåtar i sjön blev för många kom förslaget om att bygga en bro till ön. Vi ska lägga upp ett förslag på en bro som vi anser skulle vara lämplig att bygga och om förslaget går igenom skulle vi få bygga den.
- Syfte - nytta med projektet
Krav: Bron får inte överstiga en budget på 3 miljoner. Bron ska vara hållbar och lockande för redande utseendemässigt. Brons kostnad ska kunna betalas tillbaka under 5 år av broavgifter. Lära oss att planera en budget och göra en ritning som vi sedan noga ska följa. Lära oss mer om broar och hur de fungerar. Vi ska lärs oss lite om olika byggmaterial och brotyper.
- Mål - resultat av projektet
Bron ska vara färdig hålla för minst 3 kg vid testpunkten. Vi vet redan att våran bro håller för långt mer än det. - Genomförande
Vi la fram en ritning och sedan en lämplig budget efter önskemål. Efter det började vi planera bygget, köpte alla sakerna och sedan var bygget igång. Allt eftersom har vi dokumenterat arbetet på bloggen. - Resultatet
Bron klarade över 12kg, sen fans det inga fler vikter att lägga på. - Erfarenheter från projektet
Vi har lärt oss mer om broar. Vi vet att ett bra sätt för att kunna böja tex. Blommpinnar är att lägga de i varmt vatten långt innan de ska böjas så de blir mjuka. Jag är inte så nöjd med sammarbetet. Jag har fått gjort nästan allt. /Evelina.
DeLuX
Vi har valt att kalla våran bro för DeLuX. Det är en bågbro byggd i fackverkskonstruktion dvs att den är uppbyggd av massa trianglar. Det gör att den håller formen bra utan att man behöver använda allt för stora mångder byggmatrial.
INFORMATION:
Namn: DeLuX
Längd: c. 60 cm
Höjd: c. 20 cm
Budget: c. 2,7 miljoner
Brotyp: bågbro i fackverkskonstruktion
Färg: träfärg o svart
Bredd: c. 11 cm
KLARA!! :D
Nu är våran bro färdig men vi har inte kommit på vad vi ska kalla den än, men vi kommer nog på något bra snart. På de sista lektionerna beslutade vi att slå ihop min och jontes grupp ihop med Ricky och Melindas. Det är allstå vi fyra som tillsammans skapat bron o format den till det den är idag. Bron är byggd i fackverk och jag är mycket nöjd med den. Den blev i stortsett precis som vi ville, och vi har testat och vet att den håller för minst 4kg.
Nedanför ser ni bilder på hur bron såg ut allt eftersom:
brobajs
Nu har vi gjort klar våran budget och fixat alla inköp av glass/blompinnar.
Förra lektionen började dessutom jag och Melinda att bygga bron, än så länge har vi bara byggt körbanan samt lagt några blompinnar i blöt till nästa vecka så att de blir lättare att böja o forma efter bågbrons former.
I mitt förra inlägg ang broritningen tror jag att jag glömde att säga att bron kommer byggas med fackverks teknik, dvs kanterna samt "taket" kommer vara uppyggt av trianglar.
/Evelina
frågor sid 103
2. Hängbron utnytjar två olika krafter som utjämnar varandra, dragkraft och tryckkraft. Hängkabeln utsätts för dragkraft och pylonerna för tryckkraft.
3. Fackverksbror är ihopp satta av flera trianglar vilket gör den mycket hållbar.
4. Ibland måste man konstruera en rörlig bro för att olika fartyg ska kunna passera.
Det finns flera olika typer av rörliga broar, tex: svängbroar, lyftbroar och klaffbroar. Det finns olika nackdelar med rörliga broar, den störta är att de är dyra att bygga och behöver mycket tillsyn. De orsakar även mycket "trafikstopp" så att trafiken får vänta och blir försenade.
/Evelina
inte den finaste ritningen , men något sånt här har vi tänk oss.
Vi har valt att bygga en bågbro eftersom vi tycker det är en ganska lättbyggd men hållbar bro. En bågbro fungerar bra över stora ytor, som till exempel sjöar. Bågen gör att tyngden sprids ut över hela bron, så att den fördelas jämt och inte samlas i mitten vilket gör att den håller för tunga vikter som bilar & andra fordon. Vi tror att bågbron kommer funka bra så länge vi har råd med allt det material som behövs. Vi kan ju inte snåla på materialet, för då kommer den inte hålla. /evelina
voki
broo
hej, här händer det inte mke
uppgift
FAKTA:
· Bron ska betalas tillbaka på fem år genom broavgifter.
· Bankräntor betalas via skatteintäkter
· Broavgiften har föreslagits till 50 kronor/överfart
· Under juni-augusti beräknas 300 överfarter/månad, övriga året 100 överfarter/månad
Ditt byggbolag handlar material enligt följande prislista:
· Glasspinne 15 000 kr.
· Blompinne (30cm) 80 000 kr.
· Limstav 125 000 kr
· Snöre 10 000 kr/dm
Vi på Svenska broverket (lärare) kommer att bedöma er bro utifrån följande:
· Bron ska vara 57-60 cm (mellan 2 stolar)
· Ni ska förklara konstruktionstypen
· Ni ska ha gjort en skalenlig ritning och följa den. (ritningarna ska vara i skala 1:2, alltså ska bron va c. 30 cm på ritningen)
· Brokonstruktionen ska hålla för minst 3 kg. (tyngd fästs med snörögla mitt på bron)
/Evelina
5 frågor
Teknik direkt - frågor - sid 98
1. Tryckhållfasthet handlar om att klara av tryckkrafter. Ett höghus tex utsetts för starka tryckkrafter och behöver därför en stark tryckhållfasthet för att inte ändra form eller krossas.
Hårdhet hindrar byggnader från att få gropar eller repor.
Draghållfasthet gör så att saker klarar av/håller för starka dragkrafter.
Elasticitet tar tillbaka formen. Byggnader med hög elasticitet kan fördändras mycket men ändå gå tillbaka till sin ursprungliga form.
2. Armerad betong är betong som kombineras med ett annat material, tex järn för att få bättre draghållfasthet.
3. Ett byggmaterial som är korrugerat är vågformat eller veckat. Man bygger ofta tak och andra byggnader av korrugerad plåt eller plast. När man bygger lådor använder man sig ofta av wellpapp som är ett starkt men lätt material gort på delvis korrugerat papper och delvis slätt papper.
4. Konstruktioner byggda med "fackverksteknik" är starka och lätta men även billigare än de flesta andra byggnadstekniker då de sparar mycket material.
Lyftkranar och stora torn/byggnader (tex Eiffeltornet) byggs med fackverkskonstruktion.
5. När en balk böjs allt för mycket förlorar den sin ursprungliga funktion.
För att undvika att balken böjs finns det olika knep:
knep a: Placera balken på högkant. Balken fungerar bäst då eftersom avståndet mellan ytter- och innerkurvan blir större.
knep b: För att balkar ska vara lätta men ändå hållbara och svåra att böja kan man göra den smalar i mitten där belastningen är som minst och istället förstärka ytter- och innerkurvorna. En sådan balk kallas för I-balk.
läxa
3 bra sidor:
http://www.sbi.se/omraden/o_kat_dokument.asp?mId=1&kId=4&subKId=0&mgrp=0
http://www.bridgebuilders.com/bridge_building.php
http://pghbridges.com/basics.htm